Om mastocytos - se överläkare Johanna Ungerstedts föreläsning om nutid och framtid
Under denna digitala föreläsning medverkar överläkare Johanna Ungerstedt. Hon är forskargruppsledare på HERM (Centrum för hematologi och regenerativ medicin) vid Karolinska Institutet i Stockholm, som forskar kring diagnosen mastocytos.
Se den inspelade videoföreläsningen:
https://youtu.be/Zr4hwRUILFw?si=dpuCnrpUKzB0phpn
Deltagare och medverkande var medvetna om att föreläsningen spelade in enligt den europeiska dataskyddsförordningen GDPR och har därmed gett sitt tillstånd.
Se och studera Johanna Ungerstedts mastocytos-presentation:
Läs mer om de nationella riktlinjerna (2022) för behandling av mastocytos: www.sfhem.se
Lite fakta om det sällsynta hälsotillståndet mastocytos från Socialstyrelsens webbplats
Mastocytos orsakas av ökad tillväxt och ansamling av mastceller (en form av vita blodkroppar) i ett eller flera organ. En rad olika varianter av mastocytos förekommer och sjukdomen delas in i två huvudgrupper: kutan mastocytos som ger symtom från huden samt systemisk mastocytos som ger symtom från ett eller flera inre organsystem. Den kutana formen är vanligast. Sjukdomen är vanligtvis inte ärftlig.
Den kutana formen är vanligast hos både barn och vuxna och ger brunröda fläckar på huden, som kan orsaka klåda. Vuxna med den kutana formen har ofta även symtom från andra organ. Den systemiska varianten finns i flera olika former, av vilka en del förekommer tillsammans med någon annan blodsjukdom. Symtomen varierar beroende på vilka organ som är påverkade av det ökade antalet mastceller. Exempel på vanliga symtom är attacker av hudrodnad (flush), klåda, mag- och tarmsymtom, huvudvärk, blodtrycksfall samt ökad känslighet för geting- och bistick.
Hudsymtomen behandlas med klådstillande läkemedel. För att ta reda på om även andra organsystem är påverkade behöver vuxna med sjukdomen utredas. Personer med systemisk mastocytos behöver gå på regelbundna kontroller vid en hematologisk klinik eller allergologisk klinik beroende på vilka symtom som är de dominerande. Symtomen avgör också vilka andra specialister som bör kontaktas, till exempel dermatolog, gastroenterolog, endokrinolog eller i enstaka fall psykiatriker.
Sjukdomen beskrevs första gången 1936 av den franske hudläkaren Albert Sézary.
Förekomst
Enligt internationella studier insjuknar varje år uppskattningsvis knappt en person per 100 000 invånare i mastocytos. Hälften av dem är barn. Det innebär att cirka 40 vuxna och 40 barn får diagnosen i Sverige varje år. Sannolikt är sjukdomen underdiagnostiserad och det är osäkert hur vanligt det är med mastocytos.
Läs mer:
www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/mastocytos/
Läs mer om docent Johanna Ungerstedts arbete med mastocytosutredningar på Center of Excellence Systemisk Mastocytos Hematologi på Karolinska sjukhuset i Stockholm: