Ökat patientinflytande (nya behandlingar)

Projekt (Patientinflytande)

Starttid: fredag 22 nov. 2019

Sluttid: onsdag 26 aug. 2020

MÅL MED PROJEKTET

Målet med projektet Ökat patientinflytande vid införandet av nya behandlingar och läkemedel i Sverige är att ta fram en modell för ökat patientinflytande som accepteras av berörda myndigheter med flera och genomgående används inför beslut/rekommendationer gällande nya behandlingar i Sverige.

PROJEKTSAMMANFATTNING

Syftet med projektet är att tillsammans med relevanta aktörer hitta en modell för ett ökat patientinflytande i processer som rör myndighetsbeslut kring användning av olika behandlingar i vården. Det handlar framför allt om att patientföreträdare ska ges inflytande i de införandeprocesser som gäller för nya behandlingar i Sverige. Modellen bör innehålla en professionell samverkan mellan olika aktörer i Sverige såsom akademin, sjukvården, näringslivet, regulatoriska myndigheter och - inte minst patientföreträdare med expertkunskap om relevanta och berörda sjukdomar och diagnoser samt användning av olika behandlingar.

Patientmedverkan ska vara av hög kvalitet och ha väsentlig betydelse för myndigheter, patienter och läkemedelsföretag. Modellen ska leda till att flera perspektiv belyses i beslutsunderlagen. Den ska även bidra till att introduktion av nya behandlingar i Sverige blir mer effektiv och snabbare.

Målet är att ta fram, testa och utvärdera en modell som är implementerbar i Sverige och kanske även användbar i andra länder och sjukvårdssystem. Relevanta aktörer, som identifieras i projektets första fas, behöver delta i framtagandet av samverkansmodellen för att alla inblandade parters perspektiv ska kunna beaktas och för att modellen ska tillföra värde för samtliga parter i de olika processerna.

BAKGRUND

Trots att det finns en ökad medvetenhet om nyttan av patientmedverkan inom hälso- och sjukvården, finns inga fungerande modeller vid införandeprocessen av nya behandlingsmetoder. Frågan berör många - från myndigheter till patientorganisationer och läkemedelsföretag, men även beslutsfattare på regional nivå inom hälso- och sjukvården. Projektet måste därför involvera berörda auktoriteter, exempelvis TLV (Tandvårds -och Läkemedelförmånsverket), NT-rådet (regionernas gemensamma organ) och ansvariga politiker. Utmaningen är att utveckla en modell som accepteras av alla.

Idag baserar myndigheterna sina bedömningar för implementering och finansiering av nya behandlingar på ett underlag som till största delen kommer från läkemedelsföretagen. Underlaget innehåller både kliniska studier samt en utvärdering av läkemedlets kostnadseffektivitet, jämfört med befintliga behandlingar. Det är i denna process som ett ökat patientinflytande kan bidra till ett bredare beslutsunderlag, ett underlag som kompletterar kliniska och ekonomiska data.

Patientföreträdare har unika erfarenheter och kan bidra till väsentlig kunskap i processen. Patientinflytande kan även öka förståelsen för olika behandlingsbehov, väsentliga att ta hänsyn till i ett hälso- och sjukvårdssystem som strävar efter att fördela resurser rättvist. Legitimiteten av beslutet kan också stärkas av att patienter som påverkas av beslutet själva deltar i beslutet vilket också bidrar till ökad transparens, ansvarsskyldighet och trovärdighet i beslutet.

OMVÄRLDSANALYS

På ett internationellt plan finns flera initiativ i Europa som siktar på att öka patienternas delaktighet i myndighetsbeslut. Till exempel har den europeiska patientakademin, EUPATI, lyft fram patientnyttan för att skapa delaktighet i myndighetsbeslut. The National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien är möjligen den myndighet som arbetat längst med att involvera patienter i utvärderingen av nya läkemedel. NICE har tagit fram en tydlig process för hur expertpatienter och expertpatientföreträdare deltar i processen inom sitt specifika terapiområde vid HTA-beslut.

Ett annat tydligt och bra exempel är den danska modellen med ett medicinråd som består av 16 medlemmar och tre observatörer. Av rådsmedlemmarna är två utvalda av danska patienter. När beslut ska fattas kring ett nytt läkemedel sammansätter medicinrådet en expertkommitté bestående av läkare, farmakologer och patienter inom det aktuella sjukdomsområdet. Liknande exempel finns även i Finland och Spanien.

Även i Sverige finns en viss del av patientinflytande i beslutsprocesserna. Några exempel är Läkemedelsverket som har ett patient- och konsumentråd, NT-rådet har en adjungerad rådgivare som patientmedverkande och TLV har en patientrepresentant. Dessa initiativ är en bra start men behöver utvecklas vidare för att patientinflytandet ska säkerställas.

Omvärldsbevakningen kommer att utgöra en central del i projektarbetet och redan i steg 1 finns behov av en mer övergripande omvärldsbevakning. Syftet är att identifiera goda exempel för ett fortsatt projekt i steg 2 och 3, exempelvis om de modeller som idag används i andra länder är implementerbara i det svenska sjukvårdssystemet.

Omvärldsbevakningen görs genom att noggrant beskriva några av de europeiska modeller som idag redan används, bland annat NICE i Storbritannien och medicinrådet i Danmark. I detta ingår en generell kontinuerlig uppföljning och bevakning av utvecklingen på europeisk nivå. En grundförutsättning för en jämförande bevakning är också att den nuvarande svenska modellen vid införande av nya läkemedel och behandlingsmetoder kartläggs och tydliggörs i steg 1.

LÅNGSIKTIGA MÅL

De långsiktiga målen är att:

De nationella underlagen för beslut/rekommendationer vid införande av nya läkemedel och behandlings-terapier ska ta patientperspektivet i beaktande inför beslutsfattandet.
Patienternas medverkan ska hålla hög kvalitet och vara värdefull för alla inblandade parter.
Beslutet ska tydligt redovisa patientperspektivet.

Läkemedelsutvecklingen medför att det kommer att finnas gott om exempel där samarbetsformer och processer kan prövas. Målet är att modellen ska kunna införas även inom terapiområden utanför hematologi, t ex sällsynta sjukdomar.