”Om vi vill vara en ledande Life Science-nation, har vi inte råd att säga nej till att inför nya innovativa behandlingar”. Det hävdade Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson i ett seminarium under årets Almedalsvecka.
-Vi måste se över hela systemet i vårt land, hur införande av läkemedel finansieras, säger Lise-lott Eriksson. Nya läkemedel har ofta en hög kostnad. Men innovativa läkemedel behöver också innovativa betalningsmodeller, där betalning sker efter vilket värde eller effekt behandlingen har för patienten. Foto: Dan Coleman
Under årets Almedalsvecka på Gotland medverkade Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson på några seminarier, för att påverka för en bättre blodcancervård i framtiden. Det var dels ett som Sweden Bio arrangerade, dels ett som läkemedelsföretaget Sanofi var värd för. Lise-lott Eriksson framförde mycket tydligt att nya innovativa effektiva läkemedel måste börja användas i Sverige och dessutom införas mycket snabbare än idag.
- Annars kan vi inte kalla oss för en ledande Life Science-nation som företrädare för Sverige gör idag, hävdade Lise-lott Eriksson. Dessutom måste patienter med allvarliga blodsjukdomar i Sverige få tillgång till de nya innovativa EU-godkända läkemedlen mycket snabbare än idag.
Ett helt nytt omtag krävs
Det måste bli ett omtag på den nuvarande omständliga godkännandeprocessen i Sverige. Den tar för lång tid och dessutom tillämpas införandet av nya läkemedel olika i Sveriges regioner. Det innebär en ”postnummer-sjukvård” vilket innebär om man blir sjuk och råkar bo i ”fel” region, så blir du inte behandlad med ett nytt ofta mycket mer effektivt läkemedel, som patienter i en annan region.
-Många personer med en allvarlig blodcancersjukdom har inte tid att vänta. Det handlar om liv eller död för dem, säger Lise-lott Eriksson.
Forskningen är beroende av patienter
-Det som jag också förde fram i Sweden Bios seminariet, är att forskningen, kliniska studier och tillgång till nya effektiva läkemedel hänger ihop väldigt tydligt. Det handlar om både företagsinitierade kliniska studier och akademiskt initierade kliniska studier, säger Lise-lott Eriksson.
Det kan beskrivas som ett hjul som rullar fram, där däcket runt hjulet utgörs av tre delar, Först forskningen, som är beroende av den andra delen, kliniska studier, som i sin tur är beroende av att det finns patienter som får veta att det finns kliniska studier som de kan vara med i.
Blir sedan resultaten av dessa kliniska studier med nya läkemedelsbehandlingar positiva, leder det fram till den tredje delen, att de nya läkemedlen och kombinationsbehandlingar blir godkända och tillgängliga för patienterna. Sedan behövs forskningen igen för att ta fram morgondagens ännu mer effektiva behandlingar och så rullar hjulet på framåt.
-Vi i Sverige kan inte bara hävda att vi ska vara bra på att genomföra kliniska studier, utan att patienterna här får tillgång till de nya innovationerna. Det fungerar ju inte, konstaterar Lise-lott Eriksson.
Personal- mot läkemedelskostnader
-En annan sak jag påtalade var det som kommit fram under samtalen i vårt samarbetsprojekt Dagens forskning, morgondagens behandling. Idag ställs kostnaden för nya behandlingar budgetmässigt mot personalkostnader. Detta eftersom finansieringen av införandet av nya läkemedel, sker ute i regionerna. Verksamhetsledningen tvingas således att prioritera mellan att skära i personalkostnader eller i läkemedelskostnader, för att få sin budget att gå ihop. Då är det mycket lättare för de ansvariga att minska läkemedelskostnaderna.
Kostnaderna jämförbara i slutänden
-Detta är orimligt. Vi måste se över hela systemet i vårt land, hur införande av läkemedel finansieras, säger Lise-lott Eriksson. Nya läkemedel har ofta en hög kostnad. Men innovativa läkemedel behöver också innovativa betalningsmodeller, där betalning sker efter vilket värde eller effekt behandlingen har för patienten.
Internationell strategiförändring sker
Lise-lott Eriksson berättade också att det internationellt börjar ske en strategiförändring. Tidigare sparade läkarna de mest potenta behandlingarna mot sjukdomen som ett sista steg. Men eftersom patienten då redan genomgått flera andra tuffa behandlingar, har kroppen svårt att tillgodogöra sig den mest effektiva behandlingen.
-Nu börjar vi se ett skifte där den bästa behandlingen sätts in i ett tidigt skede för att nå en bättre effekt, förklarar Lise-lott Eriksson. Det handlar ju om patientens livskvalitet i slutänden, att den ska bli så bra som möjligt under resterande år i livet. Och med de nya innovativa effektiva behandlingarna som forskas fram, så har framtidsutsikterna blivit betydligt ljusare för många med blodcancersjukdomar.
Nyvald president för MPE
Lise-lott Eriksson åkte till Almedalsveckan styrkt av att denna vecka blivit vald och utnämnd till president/ordförande för den stora internationella patientorganisation MPE, Myeloma Patient Europe. Det blev hon på MPE:s stora konferens i Amsterdam den gångna helgen och hon åkte i princip direkt därifrån till Almedalen i Visby, där hon deltog på seminarier.
-Det är klart att denna utnämning känns mycket hedersvärd och ger mig en större tyngd i mina uttalanden som patientföreträdare, konstaterar Lise-lott Eriksson.
Chockad över Almedalsdådet
Efter det att Lise-lott Eriksson åkt hem från Almedalsveckan inträffade plötsligt ett dödligt överfall i Visby igår. En läkare som var psykiatrisamordnare på SKR, Sveriges kommuner och regioner, blev överfallen av en knivbeväpnad person och läkaren avled senare av sina skador.
-Jag är chockad. Jag passerade ju denna plats i centrala Visby flera gånger när jag var där. Det är så sorgligt och fruktansvärt att något sådant kan hända och dessutom att det händer en läkare. Helt obegripligt. Mina tankar går till hennes anhöriga, säger Lise-lott Eriksson.
#Håkan Sjunnesson
Läs mer om samarbetsprojektet Dagens forskning - morgondagens behandling, som adresserar hur kliniska prövningar och forskning, hänger ihop med tillgången till nya och effektiva behandlingar. Tillsammans leder dessa numera ofta till ett bättre och längre liv med högre livskvalitet, för personer som drabbas av blodcancer. >
https://blodcancerforbundet.se/samarbetskampanjer/dagens-forskning-morgondagens-behandling/
Läs mer om Blodcancerförbundets intressepolitiska arbete>
https://blodcancerforbundet.se/vart-arbete/intressepolitik/
Bli medlem i Blodcancerförbundet och stöd vårt arbete för en rättvis vård för alla med allvarliga blodsjukdomar>
https://blodcancerforbundet.se/stod-oss/bli-medlem/
Lise-lott Eriksson, foto: Dan Coleman