Aktuellt
Nyheter Pressmeddelanden Nyhetsarkiv
Här kommer mera Nyckelgen i leukemi hittad Förebyggande sjukpeng Åter i Stockholm Hälsningar från Almedalen Vårdens mäktigaste Alltomcancerrehab.se (1) Kampen mot cancer Ny behandling av MDS och beta-talassemi på gång Slutrapport VTEDB Rapport om blodtransfusioner Ansökan om ersättning Patientriksdagen 2020 Patientinflytande Skrivelse Folkhälsomyndigheten Covid-vaccination Vaccin verkningslöst för vissa blodcancerpatienter Sjukvårdspodden Blodcancerförbundet medverkar i Ekot Rapport från Patientriksdagen 2020 Digitala föreläsningar nu på Youtube Förbundsstämma 2021 Grant ASH Kan man bemöta cancern (lymfom) med färg och humor? Kajsa Smith, Hallands Sjukhus i Halmstad har blivit utsedd till ”Årets Hematologisjuksköterska”. Save the Date - 15 september Webbinarium - Lymfomdagen Föräldraskap och cancer projekt MPN awareness day 9/9 - internetionellt webbinarium från MPN Advocates Network En forskargrupp vid Lunds universitet söker deltagare Bli medlem! MPE Year of Action Lymfomdagen 2021 Webbinarium - Sexuell hälsa & cancer Ny video i forskningsbloggen - Kosttillskott och cancer Närstående Haema 4 21 om patientmakt, träning och hematologs systemkritik Ditt livs viktigaste nyårslöfte om du är mellan 18 och 35 år Webbinarium 17/12 kl. 13.00-14.00: covid-19 infektion & vaccinationssvar Blodcancerförbundet stärks med ytterligare medlemsförening American Society of Hematology (ASH) årliga möte Välkommen på vernissage 20/12 där 50 % av intäkterna går till blodcancerfonden! Mattis dragspelskalender Är du intresserad av att delta i en klinisk studie? Webinarium om smärta Webbinarium idag kl 17.00: implementering av personcentrerad vård och patienträttigheter Webbinarium: Implementering av personcentrerad vård och patienträttigheter Livskraft – En podd om cancerrehab Vetenskapsradion På djupet Cancervård närmare hemmet Viktig information om covid-19 och vaccination till personer drabbade av blod- eller blodcancersjukdom Blodcancerdagen Personcentrering (allo SCT) Stödverksamhet (stödperson) Sex och samlevnad efter cancern Lusten Hjälp från vården! Presentationsmaterial Livskraft Workshop om sjukvården Behovet av samverkan Nyhetsbrev oktober Att överkomma utmaningar Alltomcancerrehab.se Blodcancerdagen - sista chansen! Närståendestöd Förändring på riktigt! Lansering nästa fredag! Att vara stödjande Nordic Blood Cancer Council Min historia... - Autolog SCT utan problem Nyhetsbrev november Medlemsenkät 2019/2020 Kliniska studier - våga fråga! Blodcancerförbundets intressepolitiska påverkansarbete Ny utgåva av medlemstidningen Haema Nyhetsbrev december Kommande temadagar våren 2020 Lästips för helgen Vi hörs på det nya året! God jul och gott nytt år! Min historia... - Livet efteråt Nytt blogginlägg (Vid sidan av...) Projektet "Du är inte ensam..." är igång! Myeloma Toolkit för myelomberörda Temadag om myelom (Göteborg)! Stöd blodcancerforskning - bli månadsgivare! Succé för Alltomcancerrehab.se! Kontaktsjuksköterskans ansvar Replik från Blodcancerförbundet Du är inte ensam... 10-årsjubileum för GPCC Svenska MDS- & AML-Dagen Debatt i P1 Om ledarskap inom vården Webbmöte covid-19 och myelom Diagnosspecifik info (corona) SVT Agenda Nytt avsnitt av Blodcancerpodden Återkoppling SFH (covid-19) Inspelning webbmöte (covid-19 och myelom) Följ oss gärna på YouTube Nominera till Patientpris Nytt ATMP-centrum på Sahlgrenska Info och läsvärt Kulturarenan Talassemi i fokus Utbildningsdag (Forum för Health Policy) En starkare forskningskapacitet Värden av cancerrehab Nytt blogginlägg - Vid sidan av... Vi tackar Christian Pedersen för den här tiden Nyhet - bättre behandling av myelom Kontaktsjuksköterskans uppdrag Reserapport! Hur har covid-19 påverkat dig som cancerpatient? Nya cancerfall riskerar att inte upptäckas i tid VTEDB Almedalen Inställda aktiviteter (våren 2020) Cancer-specifika frågor (covid-19) Blodcancerpodden - Att hantera allvarlig sjukdom Hjälp med deltagarinsamling Lansering av Blodcancerpodden! Inläsningsmaterial om blodcancer Skev bild av kostnader för cancerläkemedel Stöd av andra En god sexuell hälsa Lymfompatienter sökes Nationella MPN-Dagen Intervju med Förbundsordförande Svarte Petter RCC Uppsala-Örebro Stöd att få (stödperson) Sällsynta Dagen Informationsfilm om Tobiasregistret En orolig tid... Utdelning Blodcancerfonden Nationellt införande av nya läkemedel Inställda aktiviteter (våren 2020) (1) Situationsanalys (Svarte Petter) Råd, fakta och nyheter om coronaviruset Små åtgärder för riskgrupper = hälsovinster Coronavirus och cancer Frågor om coronaviruset Bidra till kunskapen om livet med lymfom eller multipel myeolom Blodcancerförbundets Lena hyllade sjuksköterska i Cancerfondgala Upptäckt av ny immunterapi mot akut lymfatisk leukemi, ALL Digital presentation om höjdpunkter från ASH den 2/2 kl. 15-19 Bra möjlighet att lära sig om patientlagen - när du vill Blodcancerförbundets ordförande ska summera cancerdags-webbinarium Webbinarium 11/2 kl. 15.00-16.00: Myeloproliferativa neoplasier (MPN) och covid-19 Stor enighet om vikten av patientfokus i cancervården Inspelade föreläsningar Ny medlemsförmån: chattfunktion på hemsidan Forskningsresultat från webbinarium om MPN & covid-19 Därför samlar konstnären Susanne in till Blodcancerfonden Har du lymfom eller KLL? Då kan du tillföra viktig kunskap nu! Därför Sällsynta dagen med fokus sällsynta hälsotillstånd "Erbjud en 4:e covid-vaccindos och läkemedel till alla med blodcancer" Om hur läkemedel finansieras - se webbinariet om hälsoekonomi Webbinarium om behandlingar mot covid-19, 30/3 kl 16-17 och Blodcancerregistret, 31/3 kl 10-11 Webbinarium idag 17/3 kl 13.00: föreläsning och patientberättelse om MPN Melanders bortgång ger perspektiv på cancervårdens utmaningar Fler med lymfom eller KLL behövs till livsundersökning Anmälan till patientpanelen 2021 Anmälan till patientpanelen Patientmedverkansdebut på Sjukvårdsregionerna sydosts forskningskonferens Nya spännande forskningsframsteg inom hematologin på ASH-21 Blodcancerförbundet utvalt att medverka på IHE-Forum idag Kosten och mikrobiomet kan vara viktigt vid behandling mot AML Blodcancerförbundet drev på om CAR-T-tillgång på SWECARNET Diagnosen MDS - se föreläsningen om behandling och forskning Få intressant tidningsläsning direkt hem i nya Haema 1-22 Blodcancerförbundet påverkade starkt vad blodcancervården behöver Se webbinariet om ALL-registrets betydelse för vård och forskning 2022 MPN Spring Symposium 19-20 maj -delta utan kostnad online Webbinarium om KML -kronisk myeloisk leukemi 19/5 kl. 18-19 GMAN Summit med framtidssamtal om access till nya behandlingar Blodcancerförbundet: Patienter riskerar att dö i väntan på behandling Forskningsnyheter inom hematologi från EHA 2022 Blodcancerförening agerar mot stängd hematologavdelning Matilda styr åter både livet och bussen ”Vi har inte råd att neka nya innovativa behandlingar” Förbundsordförande Eriksson nyvald president för MPE Intressant studie om livskvalitet hos myelompatienter vid CAR-T behandling Bilentusiaster ställde upp för blodcancerforskningen KLL först ut under internationella blodcancermånaden MDS i globalt fokus 5 september - myelodysplastiska syndrom Linda om sin PV på MPN Awareness Day 8 september Forskning, nya terapier och kliniska studier viktigaste frågorna 2020 Blodcancerfondens utlysning av forskningsstipendier Utlysning: årets forskskningsstipendier från Blodcancerfonden Du som lever nära någon med leukemi kan bidra till livskvalitetstudie Nu är höstens Haema nr 3 ute med tema KML Katarina i Lidköping årets hematologsköterska Albin kämpade in i det sista Idag den 11/11 bjuder 40-åriga Blodcancerförbundet på forskningskunskap Eriks avhandling om fatigue och kognitiv dysfunktion prisad Snart kan du bidra till blodcancerforskning via Mattis musikkalender 2022 Här är Lise-lott Erikssons viktigaste budskap efter EHA-konferens -22 Blodcancerförbundet först med riktig patientinvolvering inom forskning Donerade 25 000 kronor till benmärgsdonationsregister i Ukraina Blodcancerförbundet medverkar på Patientriksdagen den 7/12 Extra erbjudande att nu annonsera i Haema - vår medlemstidning

Min historia... - Livet efteråt

Familj och vänner är viktiga pusselbitar för att ta sig vidare i livet efter att ha behandlats för svår cancersjukdom, så även en givande hobby, något dagens insändare till Min historia... vänligen påminner oss om!

Skärmavbild 2019 12 18 Kl. 07.58.30

ROBIN

Jag heter Robin Eriksson, kommer från Östersund och är 19 år gammal. Har alltid älskat jakt och följt med min pappa på jakt på både småviltsjakt och älgjakt. Men 2014, tre dagar för julafton, tog mitt liv en vändning. Jag fick reda på att jag hade fått akut lymfatisk leukemi (ALL), allt vart bara svart när vi fick reda på det. Hade det första året med starka cellgifter och täta kontroller i Umeå, medicinerna gjorde så att jag tappade min kondition och gick upp i vikt på grund av kortison. Våren gick, sen sommaren och sedan var det dags för höst.

Då fick jag följa med pappa på älgjakt. Jag kommer ihåg att han inte tog pass som var långt bort så att jag skulle orka hänga med och sitta med honom. Tyvärr vart det ingen lycka det året när jag var med. Men efter det att ett år hade gått från när jag fick beskedet så var det slut på cellgifter och nu var det bara tabletter i 1,5 år. Härligt tänkte jag och var glad över att slippa så täta besök i Umeå. Nu hade jag mer tid med kompisar och att kunna vara med dom.

Jag och mina vänner skaffade varsitt gymkort och började gymma ganska ofta för jag kände att jag behöver träna upp det jag förlorade när jag låg inne. När jakten 2016 kom följde jag fortfarande med pappa ut och då märkte jag vilken stor skillnad det var det året jämfört med året dessförinnan, jag orkade så sjukt mycket mer! Men det jag gillade mest med jakten var att man fick komma ut och vara i naturen och lyssna på fåglarna, höra hur det knäcks i grenar, hur elden sprakar och adrenalinet börja att rusa när man såg något djur på längre avstånd.

Det var vad jag älskade mest med jakten... 

Sommaren 2017 när jag vart klar med att ta tabletter så for vi till Gotland i en vecka. När vi kom tillbaka till Nynäshamn hade vi en bekant där som vi fick följa med på jakt. Jag följde med någon annan än pappa och där jag fick skjuta mitt första vilt under uppsiktjakt! Det var ett mindre vildsvin men ändå känslan man fick och hur man kände adrenalinet pumpa i kroppen. Sedan vart det äntligen höst och dags för älgjakt igen. Denna gång satt jag med min äldre bror eftersom jag bara var 17 år och inte har tillgång till egen bössa.

Hade sett fram emot jakten så sjukt mycket det året men första dagen på jakten hade jag spelat fotbollsmatch på kvällen och då bröt jag mitt nyckelben så det vart inge mer jakt då. Precis när mitt nyckelben hade läkt i november så kände jag att mina ben vart svagare. Jag fick sämre balans och det gjorde ont, jag haltade fram på skolan och fick släpa mig upp för trapporna. Började tänka att det kan inte vara sant, det kan inte vara ett återfall, läkarna sa att det bara var en jätteliten risk så jag tänkte att det bara var en infektion och att det går över snart.

Men det vart bara värre och värre. Medan mina vänner skrattade åt mig och trodde jag gjorde mig till... 

En dag vart jag så less och sa att jag inte ville gå till skolan och att det var något fel med mina ben. Vi for in på sjukhuset där dom kollade reflexförmåga, mina blodvärden och sånt. Reflexerna var nedsatta men inget fel med blodproverna, fick komma tillbaka dagen efter och göra ett ryggstick där dom såg en stor del vita blodkroppar. Dom ville kolla allt för att vara säkra på att det inte va ett återfall, tror dom själva inte ville tro att jag fått ett återfall. Jag fick ett par kryckor av sjukhuset och besked om att vi skulle åka upp till Umeå igen efter helgen.

Jag kunde fortfarande köra moppe så jag tog den till en badplats och satt mig ned när de var solnedgång och började att fundera. Det kan inte vara sant, inte igen, det måste vara något fel. Jag vill inte gå igenom det här igen, jag vill vara hemma och jaga och festa med mina kompisar. Men min största oro var att jag skulle få ha kryckor i hela livet…      

Vi kom upp till Umeå, fick höra behandlingsplanen och att det var ett återfall. Alltså vart jag tvungen att göra en benmärgstransplantation i Huddinge, och då måste jag vara där i tre månader under sommaren. Vi hade fått åkt ner till Huddinge för att göra massa kontroller innan jag skulle ner och transplanteras, och planen var då att det var min broders benmärg jag skulle få, men då visade det sig att han hade för lite vita blodkroppar. Så det vart ändrade planer och vi fick vara hemma lite längre i några veckor och göra nån underhållsbehandling i Umeå medans vi väntade på att åka ner.

Dagen kom och vi åkte ner. Jag fick genomgå strålning mot huvudet och kroppen, sammanlagt pågick det i sju dagar. Sen så fick jag cellgifter för att dra ner mitt immunförsvar till noll. Den 8 maj 2018 fick jag göra transplantationen. Efter min behandling så fick jag GVH och fick utslag på båda mina armar så att dom vart svullna och kliade. Sen fick jag väldigt stora mängder kortison, gick upp i vikt igen och tappade allt jag hade gjort för att få tillbaka mina muskler som jag hade kämpat så hårt med.

Vi låg isolerade på CAST i fem veckor sen var jag på kontroll två gånger i veckan.

Vi kom hem i juli. Jag gick fortfarande runt på kryckor och tänkte hur blir det nu med kryckor, kan jag jaga och hur ska jag orka? För jag fyllde 18 år den tredje september och samma vecka åkte jag till jaktaffären och köpte min första bössa. Nu var det bara att vänta på licensen. Jag satt med min pappa på jakten, tog det försiktigt och tog pass som var så nära att jag orkade hänga med. Vissa dagar var jag så trött efter jakten att jag kunde lägga mig och sova när jag kom hem. Men det bästa när man satt på pass var att man kunde släppa allt om sjukdomen. Behövde inte tänka på den längre och kunde äntligen slappna av. 

I oktober fick jag brev ifrån polisen. Det var min licens så nu vart jakt ännu roligare än vad det var förut. Nu kunde jag sitta själv och jaga rådjur, men älgjakten satt jag fortfarande med pappa för jag var väldigt osäker ifall nått skulle hända. Som vanligt vart det ingen älg det året men fick åka till bekanta söderut där jag fick skjuta mina två första rådjur! När vi kom hem igen var älgjakten slut, bara att vänta till nästa år. Så i februari skulle vi ner på kontroll i Huddinge och då passade vi på att åka till våra bekanta och jaga där jag fick jag skjuta min andra gris.

Jag va nöjd ändå trots avsaknaden av älg, men jag var stolt att jag orkat släpa med mig mina jobbiga kryckor ut varje gång. Till slut lönade det sig och jag fick skjuta mitt första vilt. Det var en härlig känsla att få känna adrenalinet pumpa och då tänkte jag äntligen. Efter allt helvete med sjukhusbesök och sökningar med mera så fick jag äntligen pusta ut, det var värt att fortsätta kämpa för att uppleva denna känsla. Hösten 2019 kom, det här är mitt år, jag ska skjuta min första älg i år så är det. Jag följde med nästan varje dag i september och jagade älg, vi fick se men fick aldrig nått läge så det var surt.

Sen var det två veckors uppehåll då jag passade på att jaga rådjur och hjort. Då kom det ju bara massa älg så det var faktiskt riktigt skrattretande! 

Sen så var det dags igen för jakt i oktober. Vi började på fredagen och jagade lördag och söndag. Ingen älg på fredagen eller lördagen. Men på söndagen small det och jag fick skjuta min första älg, en liten oxe på fem dagar. Det var nästan så man vart gråtfärdig för allt kämpande och tillslut så blev drömmen sann. Jag hade tränat upp mina ben under våren och sommaren så jag inte behövde ha med mina kryckorna längre, nu använde jag bara min skjutkäpp som hjälpmedel. Jag kommer absolut fortsätta jaga det är det som hjälp mig mest tillbaka, aldrig att jag kommer att släppa det. 

Kom ihåg om det är något som du verkligen tycker om, ge inte upp och försök se det på den ljusa sidan (särskilt om du har kompisar som hjälper dig!). Och du kommer att ha nått att se framemot när du är klar. Man ska aldrig vika sig och är starkare än man tror. Man behöver bara hamna i en sån sits så kan man bevisa det...

Tack för mig! 

 

Läs mer på min Instagram:

@robin_erikssson 

Fler nyheter


Alla nyheter