Sverige sviker åtaganden i FN:s funktionsrättskonvention
Den 3 december uppmärksammades den internationella funktionsrättsdagen. Det har gått 15 år sedan Sverige anslöt sig till FN:s funktionsrättskonvention men det avspeglas varken i lagstiftning, i policy eller i praxis. Det hävdar Funktionsrätt Sverige, där Blodcancerförbundet är ett av de över 50 medlemsförbunden.
Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige är den som undertecknat debattartikeln på Altinget webbplats, apropå den internationella funktionsrättsdagen den 3 december. Den samlade funktionsrättsrörelsen delar bilden att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning backar. Nu behöver regeringen ta fasta på FN:s kritik och tillsammans med funktionsrättsrörelsen vända den negativa trenden med en konkret handlingsplan för politiken, hävdar vi tillsammans med övriga över 50 medlemsförbund i Funktionsrätt Sverige (tidigare HSO) (Blodcancerförbundet ingår i Funktionsrätt, eftersom en hel del av de som behandlats för en blodcancersjukdom, får olika former av funktionsvariationer, som till exempel fatigue och neuropatier).
Sverige behöver åtgärda mycket
I mars ska Sverige för andra gången förhöras av FN:s övervakningskommitté om hur landet uppfyller sina åtaganden i Funktionsrättskonventionen. Inför förhöret kommer civilsamhället att leverera en rapport till kommittén om vår bild av hur Sverige lever upp till konventionen, en så kallad alternativrapport. Vår bedömning är att det behöver göras väldigt mycket. Det finns en rad konkreta utmaningar, en är att den nuvarande funktionshinderstrategin (2021–2031) saknar mätbara mål, konkreta politiska åtaganden och låter myndigheter föreslå sina egna mål, hävdar Funktionsrätt Sverige genom ordförande Nicklas Mårtensson.
Fler nyheter
Alla nyheter