Cancerrehabilitering
Lagtexten är tydlig
I Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), 8 kapitlet 7 § anges följande om cancerrehabilitering:
"Regionen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård, habilitering och rehabilitering. Regionen ska, i samverkan med patienten, upprätta en individuell plan. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå." Lag (2019:973).
Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge dig som patient och dina närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. Blodcancerförbundet anser att alla patienter med blodcancer/allvarlig blodsjukdom och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina unika behov och specifika livsstuation.
Samtidigt anser Blodcancerförbundet att vi har ett ansvar både att driva frågan om tillgång till god rehabilitering, men också att tydliggöra egenvårdsdimensionen av god rehabilitering. Enligt oss handlar cancerrehabilitering både om tillgång till cancerrehabilitering, men även om rätt egenvård. Ett begrepp som omfattar till exempel kost och motion, där de gemensamma promenader för medlemmar som Blodcancerföreningen i Stockholms Län arrangerar är ett konkret exempel på detta.
EXEMPEL PÅ REHABILITERINGSINSATSER (EXKLUSIVE EGENVÅRD):
- Krisstöd i samband med utredning, diagnos, behandling och efter avslutad behandling
- Mobilisering och fysiska rehabiliteringsåtgärder
- Insatser av social karaktär som t.ex. information om samhällets resurser
- Psykologiskt stöd och råd för att till exempel vara fysiskt aktiv i syfte att klara av tuffa behandlingar och förebygga fatigue
Fördjupad information om cancerrehabilitering, bedömning och insatser finns i det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Där belyser man även närståendes situation och behov av olika former av stöd.
BEHOV AV REHABILITERING
Cancerrehabilitering är aktuellt under hela processen från misstanke om cancersjukdom och framåt. Behov av rehabilitering ska därför bedömas regelbundet. Patient och närstående ska återkommande få information om vilka rehabiliteringsbehov som är vanliga och vilka insatser som erbjuds. I patientens skriftliga vårdplan, "Min Vårdplan", ska cancerrehabilitering ingå enligt lag.
Både patienter som närstående (t.ex. ens partner, förälder, syskon, nära van) kan omfattas av rehabiliteringsinsatser. All personal inom hälso- och sjukvård ska göra grundläggande behovsbedömningar och ge grundläggande insatser inom cancerrehabilitering. Vid mer avancerade behov ska patienten erbjudas insatser från professioner med specialkompetens inom rehabilitering som exempelvis psykolog, arbetsterapeut och dietist. Även andra professioner som sjuksköterska, läkare och tandläkare kan arbeta specialiserat med cancerrehabilitering.
KONTAKTSJUKSKÖTERSKAN
Kontaktsjuksköterskan är central i cancerrehabiliteringen och ska verka för att sjukvården tidigt identifierar rehabiliteringsbehov (inklusive psykosociala behov). Kontaktsjuksköterskan är också ansvarig för att en skriftlig individuell vårdplan - ”Min vårdplan” - upprättas. Denna vårdplan ska uppmärksamma rehabiliteringsbehoven och dokumentera åtgärder för att uppnå dessa behov. Kontaktsjuksköterskan ansvarar också för att rehabiliteringspersonal kopplas in då behov finns.
REHABILITERINGSPERSONAL
Rehabiliteringspersonal kan arbeta konsultativt eller handledande gentemot sjukvårdspersonalen när patienten har särskilda rehabiliteringsbehov. De kan också själva ta emot patienter för bedömning, åtgärder och rehabiliterande behandling. Personal inom rehabilitering kan också fungera som en länk till externa resurser som psykiatri eller socialtjänst i de fall då den drabbade har avancerade rehabiliteringsbehov.
Följande yrkeskategorier arbetar med specialiserad rehabilitering: arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, psykoterapeut, sexolog, sjukhuspräst, sjuksköterska, stomiterapeut, tandhygienist, tandläkare och uroterapeut.
Blodcancerförbundet i debattartikel om rehab 2025
Cancerrehabiliteringen måste bli verklighet lokalt
-Det är livsviktigt med en individuellt bra rehabilitering för hela kroppen under och efter en blodcancerbehandling. Tyvärr visar undersökningar om cancerrehabiliteringen på brister i bland annat jämlikhet i landet, som nu behöver åtgärdas. Det hävdar Sofia Segergren, generalsekreterare för Blodcancerförbundet.
”Bättre livskvalitet” var temat för den svenska Världscancerdagen 2025 den 4 februari. Blodcancerförbundet menar att livskvalitet måste diskuteras före, under och efter cancerbehandling.
- När allt fler överlever blodcancersjukdomar eller länge kan leva vidare med en kronisk cancer under behandling krävs en jämlik och kvalitativ cancerrehabilitering i alla delar av Sverige. Men regionerna lyckas långt ifrån uppfylla Hälso- och sjukvårdslagen när det gäller tillgång till rehabilitering. Det hävdar Blodcancerförbundets generalsekreterare Sofia Segergren. Hon medverkade som företrädare för en av Nätverket mot cancers medlemsorganisationer under Världscancerdagen.
Hälften har inte erbjudits rehab
Grovt räknat visar Nätverket mot cancers enkätundersökning 2023 att hälften av de svarande cancerpatieterna inte genomgått någon som helst organiserad cancerrehabilitering. Samma undersökning visar även att de cancerpatienter som genomgått rehabilitering, upplever tydliga brister.
Nätverket mot cancers företrädare hävdar att slutsatserna i denna undersökning, ligger väl i linje med andra liknande studiers resultat.
Socialstyrelsen konfirmerar
Den ansvariga statliga myndigheten Socialstyrelsen, har nyligen gjort en egen kartläggning över hur cancerrehabiliteringen ser ut över landet. Den visar också att cancerrehabiliteringen har stora brister och dessutom är ojämlik över landet och otydlig i praktiken.
Detta är något som upprör ordföranden för Blodcancerförbundets lokalförening Blodcancerföreningen Värmland:
-Jämlik vård måste få gälla cancerrehabilitering, säger föreningsordförande Christina Wahrolin.
åste ta sitt ansvar
Blodcancerförbundet med sina 14 lokalföreningar runt om i landet vill nu att lokala och regionala beslutsfattare med ansvar för hälso- och sjukvården, tar sitt ansvar och ser till att cancerrehabiliteringen lokalt och regionalt blir det den är tänkt att vara: En kvalitativ och individuellt anpassad rehabilitering för hela kroppen, alltså också för hjärnan och vårt mentala välbefinnande.
-Man ska inte bara överleva utan också leva med så bra livskvalitet som möjligt och då krävs en individuell rehabilitering med hög kvalitet, säger ordföranden för Blodcancerföreningen Värmland Christina Wahrolin. Hon fick en debattartikel publicerad i lokalpressen och jobbar nu för att Region Värmland och kommunerna tar till sig detta budskap och åtgärdar situationen.
Håkan Sjunnesson
Resultat av stor rehabilteringsundersökning
Blodcancerförbundet är en av medlemsorganisationerna i Nätverket mot cancer. Vi gjorde 2022-23 en enkätundersökning tillsammans med Kantar Public om rehabiliteringen bland cancerpatienter.
1144 cancerpatienter svarade på enkäten och när det gäller erbjudande och tillgången till rehabilitering, blev svarsresultatet nedslående:
Hälften (50%) svarar att de inte har erbjudits någon rehabilitering.
Drygt hälften (60%) har inte genomgått någon rehabilitering.
Nästan hälften (44%) svarar att rehabiliteringen de genomgått, inte lever upp till det nationella vårdprogrammets intentioner.