Akut Lymfatisk Leukemi (ALL)
Det finns flera typer av akut leukemi. En form (lymfatisk) är vanligast hos barn, medan en annan (myeloisk) främst drabbar vuxna personer. Medianåldern vid insjuknande är 5 år hos barn och drygt 50 år hos vuxna.
Akut Lymfatisk Leukemi är som namnet antyder en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. De sjuka cellerna som kallas lymfoblaster kan inte utvecklas till mogna vita blodkroppar (lymfocyter). Produktionen av lymfocyter kan tränga undan produktionen av normala blodkroppar.
Feber, skelett- och ledsmärtor, trötthet, avvikande blodstatus samt lymfadenopati/ hepatosplenomegali är vanliga symptom hos den som drabbats av ALL. Orsakerna till sjukdomen ifråga är inte klarlagda, där det emellertid existerar vissa studier som talar för att ärftlighet kan ha en viss betydelse. ALL drabbar ungefär 100 personer årligen i Sverige och förekommer i alla åldrar. Vidare är prognosen åldersberoende, varpå resultaten av behandling är bäst för patienter upp till 45 år.
Emellertid har prognosen förbättrats under senare år för samtliga åldersgrupper. Denna beror dock inte endast på ålder samt allmäntillstånd, utan också av sjukdomens karaktär. Vilken typ av ALL det gäller, initialt svar på behandling och förekomsten av särskilda genetiska förändringar i de sjuka cellerna är exempel på andra faktorer som har betydelse för den enskilda prognosen.
Blodcancerpodden
om Car-T mot ALL
Johanna Brag var bara 19 år när hon 2022 fick diagnosen akut lymfatisk leukemi, ALL. Hon blev snabbt tillfrågad om hon ville ingå i en klinisk studie, där den relativt nya innovativa immunterapibehandlingen CAR-T nu prövas i ett tidigt behandlingsskede, istället för efter en serie flera andra äldre behandlingar mot ALL.
Hör poddintervjun med henne och hennes mamma Joanna om livet 2.0 efter Car-T-behandlingen som fungerat. Intervjun gjordes två år senare i februari 2024.
Informationsmaterial
Aktuellt vårdprogram för ALL, akut lymfatisk leukemi