Patienträttigheter är en blandning av lagliga rättigheter och bestämmelser inom regionerna som bygger på hälso- och sjukvårdslagen. Denna ramlag har som syfte att ge alla som behöver i Sverige en god vård på lika villkor genom att ett antal grundläggande regler. Dessutom trädde en ny patientlag i kraft den 1 januari 2015 som bland annat gav patienter möjlighet att välja var och av vem man får vård.
Med andra ord har man som patient själv rätt att välja vilken vårdcentral som helst i landet, samt kan även påverka vilken specialist i öppenvård som man vill ha (med undantag av vissa landsting där remiss fortfarande krävs). Ett steg i rätt riktning om inte annat.
VAL AV BEHANDLING
Enligt lag ska den vård man får ”så långt det går planeras och genomföras i samråd med patienten”. Vårdpersonal ska alltså vara lyhörda och respektera patientens vilja, även om den strider mot läkarens bedömning. Blodcancersjukdomar är trots allt komplicerade vad gäller behandling, och ofta finns flera alternativ att välja mellan som dessutom kan kombineras på olika sätt. Ett val som i många fall kan vara väldigt svårt att fatta ett beslut kring, varpå Blodcancerförbundet uppmuntrar att man tar med sig närstående till läkarbesök.
Som patient har man först och främst rätt att veta vilka behandlingsalternativ som finns i ens specifika fall. Läkaren ska diskutera och värdera dessa tillsammans med dig som patient, och upplysa om potentiella för- och nackdelar. Anser läkaren att en viss metod är mer fördelaktig är hen skyldig att förklara varför. Potentiella komplikationer, risker och vad som sker om ingen behandling ges ska även dessa diskuteras.
Du som patient har dock inte rätt att kräva behandlingar som anses strida mot ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Man kan inte heller kräva utlandsvård om godtagbara behandlingsalternativ finns i Sverige. Självklart har man emellertid rätt att tacka nej till behandling alternativt avbryta en pågående behandling. Görs detta mot läkarens inrådan upphör dock vårdens ansvar.
INDIVIDUELL VÅRDPLAN
Varje blodcancerpatient ska erbjudas en individuell vårdplan där det bland annat ska framgå vem som är ansvarig läkare, vart man kan vända sig till frågor, vilka behandlingar som planeras och tidpunkten för dessa. Denna tidplan kan vara preliminär men i såna fall ska det framgå varför den är det. Vidare bör en vårdplan innehålla information om egenvård, rehabilitering och hur man lindrar biverkningar av ens behandling.
Det är kontaktsjuksköterskan som är ansvarig för att en skriftlig individuell vårdplan upprättas. Kontaktuppgifter till denne ska tydligt framgå i vårdplanen, men tyvärr fungerar detta med kontaktsjuksköterskor inte på alla platser i landet. Du som patient ska emellertid alltid fråga efter en kontaktsjuksköterska som förutom att upprätta en vårdplan (i teorin åtminstone) dessutom bland annat ska vägleda till psykosocialt stöd, informera om kommande steg i vårdprocessen och säkerställa patientens inflytande över sin egen vård.
Enligt gällande patientlag, som trädde i kraft den 1/1-2015, har varje patient med särskilt allvarlig sjukdom rätt till förnyad medicinsk bedömning från en annan läkare än sin nuvarande. Det mest praktiska är att ta upp önskemålet om en så kallad "second opinion" med ens behandlande läkare, som därefter är skyldig att skriva remiss för ny medicinsk bedömning. Denna ska man kunna få var som helst i Sverige och regionen man bor i ska bekosta kostnader i samband med detta.
Det är absolut ingenting ovanligt med att be om en "second opinion" inför ett kanske livsavgörande beslut. Att vilja ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt är självklart, och det behöver inte betyda att man är missnöjd med den egna läkaren. Snarare handlar det om att vården ska utgå ifrån patientens behov, även om det kan vara svårt att välja mellan flera behandlingsmetoder. Att låta läkaren bedöma vad som är bäst tycker många är tryggast, men det kan för den delen vara klokt att rådgöra även med en annan kunnig inom området.
Rätten till "second opinion" - en självklarhet kan tyckas!
PATIENTJOURNALEN
Enligt Patientjournallagen ska utredning, vård och behandling av en patient dokumenteras. I denna ska det sådant av betydelse för ens vård antecknas som exempelvis utredningsresultat och behandlingar. Det ska alltid stå vem som har gjort en viss anteckning i journalen samt när denna gjordes. Du som patient har rätt att läsa din journal, och vill man göra detta är det bara vara att höra sig för till sin läkare som ska vara behjälplig med detta.
Om man som patient anser att det står någonting felaktigt i journalen går det i vissa fall att be läkaren att införa en rättelse. Däremot får läkaren inte radera gamla anteckningar även om dessa är felaktiga. Vill man stryka delar av sin journal går det att vända sig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inom sin sjukvårdsregion med ärendet ifråga. Om en läkare eller annan vårdgivare å andra sidan skulle vägra att lämna ut en journal till en patient, ska detta meddelas skriftligt. Man kan som patient då överklaga hos Länsrätten.
PATIENTNÄMNDEN
Känner du dig orättvist behandlad av vården, ska du som patient självklart ha möjlighet att vädra dina synpunkter på den vård du har fått. Detta görs enklast genom att ta kontakt med Patientnämnden som är en oberoende instans för frågor, synpunkter och klagomål på vården. Dessa finns i varenda landsting, region tillika kommun och består av förtroendevalda politiker med diverse tjänstemän till sitt förfogande.
Har du synpunkter på din behandling, är det följaktligen bara att höra av sig till Patientnämnden. Detta är helt kostnadsfritt, där målet med nämnden är att de åsikter som framförs ska leda till kvalitetsförbättringar i vården. Goda intentioner som på sikt förhoppningsvis leder till en bättre och tryggare vård för våra medlemmar!
TANDVÅRDSBIDRAG
Om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar tänderna kan du ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är på 600 kr per halvår, bör ses som ett komplement till det allmänna tandvårdsbidraget inom tandvården och kräver ett läkarintyg. Blodcancerpatienter har rätt till särskilt tandvårdsbidrag om man kan påvisa nedsatt immunförsvar efter läkemedelsbehandling eller på grund av muntorrhet beroende av långvarig behandling med läkemedel.
Mer information om det särskilda tandvårdsbidraget kan man få hos ens läkare, tandläkare eller tandhygienist. Det är dock tandläkaren som bestämmer om de har tillräckligt med information för att avgöra om en viss person har rätt till detta bidrag. Det är läkarintyget som i de flesta fall avgör detta. Läkarintyget får ofta inte vara äldre än tre månader vid första besöket hos tandläkaren, och denna kan behöva förnyas om man lever med en kronisk blodcanceridagnos. Intyget ifråga går att ladda ner genom att följa denna länk.
