Detta är min historia, samt min resa:
Det hela börja de med att jag skulle lämna blodprov för ett förnyat recept på min blodtrycksmedicin. Gjorde detta på torsdagsmorgonen. På kvällen ringer en läkare mig och frågar hur jag mår. Bra svarar jag lite förvirrat.
Hon sa att mitt blodprov var "helt uppåt väggarna" och jag måste ta mig till en akutmottagning så snabbt som möjligt och ta ett nytt prov, för att se vad som felas.
Jag fattade inte varför, jag mådde ju bra tyckte jag.
Men jag gjorde som hon sa. Jag var säker på att man måste gjort något fel på vårdcentralen. Läkaren på akuten sa, ja vi får se och hoppas att det är så. Men det visade sig inte vara något fel på det första blodprovet och värdena hade blivit ännu sämre. Jag fattade ingenting.
Kontakt togs med hematologen och jag blev inlagd där på stört. Nu var allt upp och ned för mig. Vad hade jag drabbats av? Tankar snurrade i mitt huvud. Hur skall det gå med djuren hemma osv? Fick sen veta att man misstänkte att jag hade någon typ av blodcancer.
Hur kan jag ha det, jag känner mig ju bra, har inte ont osv. Efter några dagar där misstänkte man blodcancer av typen Kronisk Neutrofil Leukemi, KNL. Tydligen en ovanlig form och jag har sökt information om den men inte lyckats.
Varför jag inte fattat eller märkt något, berodde på att cancern hade "smugit sig" på mig. Jag trodde att alla varningssignaler jag fått, berodde på att jag började känna av mitt åldrande: andfådd, trötthet, inte hungrig.
Jag mår ändå relativt bra idag tycker jag. Det är ju det som gör situationen lite surrealistisk. Man bär på en sjukdom som i längden kan leda till döden, om den inte behandlas. Det är nog fler än jag som lever i denna knäppa situation och känsla.
Min läkare sa ” Ola du är unik, du har en unik typ av cancer”. Ja det är ju roligt att vara unik. Vem vill inte vara det? Det är vi ju alla faktiskt, men att vara unik på detta vis, är väl knappast något man längtar efter. Sen inte nog med det. Jag har tydligen en unik cellstruktur också. "En olycka kommer sällan ensam", säger man ju.
Detta gör det svårt att hitta en donator som matchar mig för stamcellstransplantation, men det är klart jag hoppas att det kommer att gå och nu fortsätter min resa med planering av stamcellstransplantationen...
Med vänlig hälsning, Ola
Dec 2024