Immunterapi

Till skillnad från målinriktad behandling fungerar immunterapeutiska läkemedlet överlag mer generellt. Immunterapi bygger på vetskapen om att cancer består av kroppens egna celler som har förvandlats från friska till sjuka celler. Immunförsvaret har dock ofta svårt att identifiera dessa cancerceller som främmande och angripa dem. Med olika typer av läkemedel har man hittat vägar att uppmärksamma immunförsvaret på sjukdomen och stimulera det att attackera cancercellerna med målet att slå ut dem. 

Man brukar tala om tre typer av immunterapi. Förutom monoklonala antikroppar - som nämnts ovan och även ses som en form av målinriktad behandling - pågår intensiv forskning om vacciner mot cancer. Metoden med cancervacciner är emellertid endast på försöksstadiet, och ska inte blandas ihop med infektionsvacciner vars syfte är att förebygga sjukdom snarare än att behandla den som redan är sjuk. Den tredje formen av immunterapi är också den som använts längst, och vid denna används immunförsvarets egna signalsubstanser (cytokiner). Interferon är ett exempel på denna form av immunterapi som används vid bland annat vissa leukemier och essentiell trombocytemi. 

Förståelsen för hur immunförsvaret fungerar vid cancer är en av de stora händelserna i den moderna cancerforskningen. Dock handlar detta inte om någon mirakelkur, utan ska likt målinriktade läkemedel ses som ett komplement till övriga behandlingsformer. Samtidigt finns det mycket forskning kvar att göra för att förstå hur immunförsvaret kan aktiveras mot olika cancerceller och för att undersöka vilka typer av biverkningar som kan uppstå av behandlingen.

NYHETER (IMMUNTERAPI) 

Certifiering av CAR-T-cellsbehandling på Nya Karolinska (okt. 2019)

Ny behandlingsmetod på Skånes Universitetssjukhus (jan. 2020)