”Jag har föreningslivet i kroppen”- intervju med Viola Andersson

Viola är medlemsansvarig i Blodcancerföreningen i Uppsala sjukvårdsregion. Hon skickar bl.a. ut välkomstbrev till nya medlemmar och har hand om föreningens aktiviteter.

Nu skickar vi även ut ett fint armband till nya medlemmar. Det är jätteroligt att se till att nya medlemmar känner sig välkomna och att känna att man bidrar och gör något bra.

Varje termin ordnas bland mycket annat fikaträffar i alla föreningens fyra sjukvårdsregioner: Uppsala, Västmanland, Gävleborg och Dalarna. På fikaträffarna finns alltid någon som är ansvarig för fikaträffen som hälsar välkommen och tar hand om medlemmarna som kommer.

- Sedan är det bara att fika och prata fritt. Det brukar vara jättetrevligt. Kanske hittar man någon som har samma diagnos som man själv som man kan utbyta erfarenheter med. Ofta kan det också vara mycket som är lika fast vi har olika blodcancersjukdomar.

Viola bor i Salabacke i Uppsala tillsammans med katten Ginny som kommer från ett katthem utanför Uppsala.

Det känns bra att ta hand om katter som andra har övergivit, det finns så många katter som behöver hjälp. Min katt är kanske lite rädd för människor som hon inte känner, men annars märks det inte att hon har blivit övergiven av någon annan.

Ett överraskande besked

När Viola fick sin KML-diagnos var det ett snabbt och överraskande besked.

- Jag gick på reumatologen på Akademiska sjukhuset för mina reumatiska besvär, och vid ett rutinbesök där upptäckte de att mina vita blodkroppar var alldeles för höga. Efter flera provtagningar och mycket väntan fick jag komma in till läkaren som sa att jag hade leukemi, men han visste inte vilken sort. Det var hemskt att få det beskedet. Jag hade ju gått till reumatologen den dagen och skulle på kontroll där, jag hade inte räknat med att få en leukemidiagnos med mig hem. Jag tänkte att leukemi dör man av inom några år. Och sen när jag satt där ensam i väntrummet på hematologen senare samma dag, det var också fruktansvärt. När jag sedan träffade läkaren trodde de att det var KML, kronisk myeloisk leukemi, det rörde sig om. Men för att vara helt säkra var de tvungna att göra ett benmärgsprov. Det var en jobbig helg när jag väntade på att få reda på hur det egentligen låg till.

Innan sjukdomsdiagnosen hade Viola varit väldigt andfådd och trött, men hon tänkte att det kanske berodde på dålig kondition och stress på grund av att hon jobbade mycket och pendlade långt varje dag.

Man tror ju inte att det är något allvarligt. När jag fick KML-beskedet förstod jag varför det hade varit så här. Den första tiden var hemsk, så var det. Då fick jag träffa en kurator och prata. Första medicinen jag fick fungerade inte tillräckligt bra. Och även om medicinerna fungerar bra nu så ger de mycket biverkningar. Jag har fått byta mediciner fyra gånger. Samtidigt känns det mycket bättre idag än det gjorde i början och jag tänker inte så mycket på det.

Föreningsmänniska i grunden

Viola beskriver sig själv som en föreningsmänniska i grunden och hon har jobbat med föreningsarbete så länge hon kan minnas. När hon för många år sedan fick celiaki engagerade hon sig i Celiakiföreningen och var ordförande i Uppsala läns Celiakiförening i tio års tid.

- Jag har föreningslivet i kroppen. Sen när jag fick en blodcancerdiagnos gick min dotter som också är uppväxt i föreningslivet med i Blodcancerföreningen direkt. Sen var det hon som fick med mig när jag kände att jag orkade. Jag har svårt att tänka mig att vara utan det här arbetet, det känns bra att göra något gott för andra. Jag kan inte förstå att det snart är tio år sedan jag fick min KML-diagnos, det är de snabbaste åren i mitt liv.

Viola tycker att det är en bra känsla när nya personer anmäler sig till föreningens aktiviteter.

Jag tror att de allra flesta tycker det är värdefullt att komma till exempel på fikaträffar eller andra aktiviteter. Jag försöker ge den som är ny det utrymme den behöver, ibland kan man behöva prata lite mer när man är ny och ibland vill man mer vara med och bara lyssna. Det viktigaste är att alla känner sig välkomna.

Vill du veta mer om föreningsarbete? Kontakta styrelsen.