Psykosocialt stöd

I en krissituation reagerar alla olika. Det är precis lika normalt att få en kraftig reaktion som att knappt reagera alls på att en anhörig har fått ett cancerbesked. För många anhöriga är det dock nödvändigt att också få hjälp av en psykolog. Den ska helst vara med när beskedet ges. Annars behöver den träffa dig så fort som möjligt. De flesta sjukhusen har en psykologmottagning där man bland annat arbetar med kris- och traumabehandling. Kuratorn eller den sjuke anhörigas behandlande läkare kan skriva en remiss. 

Att ha tillgång till båda kurator och psykolog är för många drabbade vitalt. Kuratorn är en socionom, har kunskap om och kan hjälpa med praktiska saker som ansökningar, anmälningar, info om fonder, om föreningar, vilka rättigheter du och den sjuka har. Den erbjuder även samtalsstöd, ofta med fokus på här och nu. Det finns även kuratorer som har en vidare utbildning och är terapeuter. 

Psykologen tar hand om alla psykiska påfrestningar, känslor, frustrationer, alla frågor och all förtvivlan på en djupare nivå: hur och varför vi handskas med vårt liv och med sjukdom som vi gör, hur vi kan motverka och jobba med depression, ångest, med parrelationen, familjen. De har kunskap om hur vi bygger upp våra idéer, övertygelser, rädslor osv. utifrån inlärda mönster och kan hjälpa till att synliggöra dessa och arbeta med dem. Psykologer är utbildade inom olika terapiformer/tekniker. Neuropsykologer har dessutom specialiserat sig i kopplingen mellan hjärnans funktion och vårt beteende. 

Det är viktigt att både kuratorn och psykologen är insatta i sjukdomen som din anhörig är drabbad av. Detta för att kunna möta de specifika frågor och orostankar som finns, samt för att kunna informera på rätt sätt. De behöver också vara med på en del av ronderna, det vill säga när läkaren kommer till din närstående i rummet för att prata om dagens läge. Tala gärna om detta både med behandlande läkare och kurator/psykolog, och var beredd på att du kan behöva påminna dem om att detta är en viktig fråga. 

Ett psykologiskt omhändertagande tidigt i och under förloppet kan minska risken för trauman och senare depression och långtidssjukskrivning. Det kan leda till att du klarar dig ganska bra genom krisens fyra stadier och deras nycker. Chock, Reaktion, Bearbetning och Nyorientering följer inte ordentligt på varandra utan man pendlar fram och tillbaka. Dessutom har vissa patienter en långvarig sjukdom eller får återfall. Då kan du halka tillbaka till tidigare stadier i din bearbetning. 

Ekonomiska bekymmer kan leda till ännu mer stress. Avseende ekonomiskt stöd för närstående går det under vissa förhållanden att få ekonomisk ersättning från Försäkringskassan i form av närståendepenning. Detta gäller framförallt om man avstår från arbete för att vårda en svårt sjuk cancerdrabbad. Med ”vård” menas att vara nära och ge stöd genom att exempelvis uträtta ärenden eller följa med på läkarbesök. ”Svårt sjuk” å andra sidan definieras som att sjukdomen innebär ett påtagligt hot mot den drabbades liv. 

Information om psykologiskt stöd för närstående finns ofta på anslagstavlan på hematologen. Det brukar även finns anhöriggrupper på sjukhuset, ett bra forum för att bolla (förbjudna) tankar och rädslor med andra. Om inte sjukhuset kan erbjuda en psykolog kan du själv söka insatser via vårdcentralen. Antingen finns en psykolog där eller husläkaren kan skriva en remiss till psykiatrin. Du kan även höra med ditt försäkringsbolag om du har möjlighet till ett antal gratis psykologsamtal. 

 

 

 

 

 

 

 


Senast uppdaterad 25 juni 2020