Aktuellt
Nyheter
Vårdens mäktigaste Nyhet - bättre behandling av myelom Kampen mot cancer Hur har covid-19 påverkat dig som cancerpatient? Nya cancerfall riskerar att inte upptäckas i tid Vi tackar Christian Pedersen för den här tiden Värden av cancerrehab Nytt blogginlägg - Vid sidan av... En starkare forskningskapacitet Nytt ATMP-centrum på Sahlgrenska Nominera till Patientpris Utbildningsdag (Forum för Health Policy) Info och läsvärt Följ oss gärna på YouTube Talassemi i fokus Kulturarenan Inspelning webbmöte (covid-19 och myelom) SVT Agenda Nytt avsnitt av Blodcancerpodden Diagnosspecifik info (corona) Återkoppling SFH (covid-19) Webbmöte covid-19 och myelom Om ledarskap inom vården Cancer-specifika frågor (covid-19) Blodcancerpodden - Att hantera allvarlig sjukdom Hjälp med deltagarinsamling Kommunikatör på deltid sökes Lansering av Blodcancerpodden! Inläsningsmaterial om blodcancer Skev bild av kostnader för cancerläkemedel Stöd av andra Frågor om coronaviruset Coronavirus och cancer Små åtgärder för riskgrupper = hälsovinster Råd, fakta och nyheter om coronaviruset Svarte Petter RCC Uppsala-Örebro Situationsanalys (Svarte Petter) Inställda aktiviteter (våren 2020) (1) Nationellt införande av nya läkemedel Utdelning Blodcancerfonden En orolig tid... Informationsfilm om Tobiasregistret Sällsynta Dagen Stöd att få (stödperson) Intervju med Förbundsordförande Nationella MPN-Dagen Lymfompatienter sökes En god sexuell hälsa Du är inte ensam... 10-årsjubileum för GPCC Replik från Blodcancerförbundet Svenska MDS- & AML-Dagen Kontaktsjuksköterskans ansvar Debatt i P1 Nytt blogginlägg (Vid sidan av...) Succé för Alltomcancerrehab.se! Projektet "Du är inte ensam..." är igång! Stöd blodcancerforskning - bli månadsgivare! Myeloma Toolkit för myelomberörda Nyhetsbrev december Min historia... - Livet efteråt Ny utgåva av medlemstidningen Haema Projektmedarbetare på deltid sökes! Blodcancerförbundets intressepolitiska påverkansarbete Myelomberörda sökes! Medlemsenkät 2019/2020 Kliniska studier - våga fråga! Nyhetsbrev november Min historia... - Autolog SCT utan problem Att vara stödjande Självgående projektkoordinator sökes! Nordic Blood Cancer Council Blodcancerdagen - sista chansen! Närståendestöd Alltomcancerrehab.se Förändring på riktigt! Att överkomma utmaningar Lansering nästa fredag! Behovet av samverkan Nyhetsbrev oktober Workshop om sjukvården Presentationsmaterial Livskraft Sverigedagen Kronisk Blodsjukdom Hjälp från vården! Personcentrering (allo SCT) Stödverksamhet (stödperson) Blodcancerdagen Min historia... - Vidarkliniken Alltomcancerrehab.se (1) Slutrapport VTEDB Förebyggande sjukpeng Nyckelgen i leukemi hittad Hälsningar från Almedalen Åter i Stockholm Inställda aktiviteter (våren 2020) Kontaktsjuksköterskans uppdrag Reserapport! VTEDB Almedalen Projektmedarbetare Blodcancerfonden Temadag om myelom (Göteborg)! "Ta bort orättvisorna i cancervården nu" Lästips för helgen Vi hörs på det nya året! Kommande temadagar våren 2020 God jul och gott nytt år! Ny behandling av MDS och beta-talassemi på gång Rapport om blodtransfusioner
Pressmeddelanden 2020

Situationsanalys (Svarte Petter)

I skuggan av Coronaviruset gör Blodcancerförbundet fredagen till ära ett tappert försök att sjösätta den intressepolitiska satsningen Svarte Petter vars bakgrund (i form av en situationsanalys) vi idag gärna presenterar

Analys

Blodcancerförbundet har sedan tidig höst 2019 planerat för den landsomfattande intresepolitiska satsningen Inte jämlikt dåligt utan rättvist bra - ingen vill ha Svarte Petter. Ett projekt som ursprungligen var tänkt bestå av följande sex slutna regionala rundabordssamtal (med en avslutande uppsummering på nationell nivå i samband med den årliga politikerveckan i Almedalen, Gotland): 

  • Svarte Petter Uppsala-Örebro: Örebro (13 mars)
  • Svarte Petter Syd: Lund (20 mars) 
  • Svarte Petter Stockholm-Gotland: Stockholm (31 mars) 
  • Svarte Petter Väst: Göteborg (28 april) 
  • Svarte Petter Norr: Umeå (5 maj) 
  • Svarte Petter Sydost: Linköping (19 maj) 

I dagsläget är det dock högst osäkert om alla dessa aktiviteter kommer att bli av, särskilt i deras ursprungliga form (fysiska rundabordssamtal på plats i olika regioner runtom i Sverige). Hur det till slut faller ut återstår att se, men Blodcancerförbundet ger sig i varje fall till Örebro idag för att arrangera den första av dessa sex tilltänkta aktiviteter. 


SITUATIONSANALYS (Svarte Petter)

Stora framsteg inom behandling av blodcancer

Blodcancer är ett samlingsbegrepp för ett antal cancersjukdomar som utgår från blodbildande eller lymfatisk vävnad. Här ingår olika former av lymfom, kroniska och akuta leukemier, myelom och ett stort antal andra sjukdomar. Sedan Socialstyrelsen började föra statistik över insjuknande i cancer för snart 50 år sedan har antalet nya fall av blodcancer ökat stadigt, från drygt 2 200 fall år 1970 till 2015 då den hittills högsta incidensen, nästan 5 200 fall, noterades.

Ökningen beror förstås till stor del på att att vi blir äldre och att befolkningen ökat, men värt att notera är att antalet dödsfall i blodcancer alltjämt ligger tämligen stabilt på omkring 2 000 per år. Detta är ett av flera tecken på att fler kan leva längre med sin blodcancerdiagnos. Denna utveckling är resultatet av imponerande forskningsframsteg som har omvandlat blodcancer från en generellt sett dödlig sjukdom till en i många fall behandlingsbar sjukdom.

Ett av de tydligaste exemplen gäller kronisk myeloisk leukemi, KML. För bara ett par decennier sedan innebar en KML-diagnos låg chans till förlängd överlevnad och patienten tvingades acceptera ett förkortat liv. Men tack vare ett nytt målstyrt läkemedel som godkändes år 2001 kunde KML-patienter lämna kliniken bara efter några veckors behandling. Det var den första tyrosinkinashämmaren, ett läkemedel som verkar genom att blockera det enzym som orsakar den okontrollerade celldelningen vid KML.

Utvecklingen inom KML stannade inte där. På senare år har det blivit möjligt att nå en nivå som innebär att man med dagens känsligaste mätinstrument inte kan se några spår av sjukdomen. Man tvekar att tala om bot, men ett växande antal KML-patienter lever idag i vad som kallas behandlingsfri remission och har därmed kunnat avsluta sin läkemedelsbehandling.

De senaste åren har flera framsteg gjorts inom hela blodcancerområdet. Cellgifter (kemoterapi) spelar fortfarande en viktig roll, men ett ständigt flöde av nya kemofria behandlingar såsom målstyrda läkemedel och immunterapier, samt möjligheter att kombinera dessa behandlingar och därmed angripa cancern från flera håll samtidigt, gör att allt fler blodcancerpatienter kan leva långa och relativt normala liv – under förutsättning att de får rätt behandling i rätt tid.

Denna positiva utveckling märks inte bara inom blodcancer, men forskningen inom blodcancerområdet tenderar att ligga i framkant och bryta ny mark som också kommer andra cancerdiagnoser till del.

Nya behandlingar har stor betydelse för patienterna

Ett tecken på hur stora framstegen faktiskt har varit är det faktum att begreppet komplett remission, alltså det tillstånd där behandlingen varit så framgångsrik att patienten inte längre uppvisar några symtom eller sjukdomstecken, har fått en ny betydelse. Detta trots att mätinstrumenten blivit mycket känsligare.

Med konventionell mikroskopi kan man upptäcka om en av cirka 20 celler är en cancercell, medan dagens känsliga instrumenten kan hitta en myelomcell bland en miljon benmärgsceller. Det innebär att en patient som tidigare har ansetts vara helt fri från sin sjukdom kan ha kvar cancerceller som - trots att de är försvinnande få - påtagligt ökar risken för återfall och för tidig död. Detta kallas MRD, minimal residual disease, minimal kvarvarande sjukdom.

Målsättningen med cancerbehandlingen bör vara att uppnå ett djupt behandlingssvar som innebär att man inte kan se några spår av sjukdomen och därmed uppnå så kallad MRD-negativitet, (Minimal Residual Disease-negativitet).

Som exempel på vikten av djupt behandlingssvar, kan nämnas att tre av fyra patienter drabbade av akut lymfatisk leukemi som uppnått MRD-negativitet är vid liv efter fem år, medan motsvarande andel bland patienter som inte nått ett djupt behandlingssvar endast är en av tre. När det gäller myelom visar en metastudie att ett djupt behandlingssvar (MRD-negativitet) minskar risken för både progression och död med omkring 50 procent. Gynnsammast är som regel om denna respons uppnås i ett tidigt skede av behandlingen.

Vägen till ett djupt behandlingssvar

Det finns förstås inte ett enda läkemedel som ger optimalt resultat i varje enskilt fall. Tvärtom går nu utvecklingen mot alltmer skräddarsydda behandlingar, så kallad personalized medicine. Det innebär att vi genom biomarkörer snabbt och tidigt kan identifiera och diagnosticera sjukdomar och utifrån exempelvis gener, proteinuttryck, tumör-DNA eller olika mutationer kan selektera de patienter som är bäst lämpade för specifika behandlingar.

Cellgiftsbehandlingar kan vid vissa blodcancersjukdomar ge ett djupt behandlingssvar, liksom stamcellstransplantationer och cell- och genterapier. Kombinationer av olika läkemedel, som med skilda verkningsmekanismer angriper sjukdomen från olika håll, är ofta effektivare än att behandla med ett läkemedel i taget.

Kombinations-behandlingar har spelat en central roll i de framsteg som gjorts inom blodcancerforskningen på senare år. En sådan behandling kan exempelvis bestå av en immunterapi, ofta i form av monoklonala antikroppar som stimulerar patientens eget immunförsvar att angripa cancerceller, som ges i kombination med ett målstyrt läkemedel. Flera kombinationer av läkemedel är redan godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och ännu fler är på väg.

Införande av nya läkemedel i Sverige

För att patienter i Sverige ska få tillgång till nya läkemedel utan onödiga dröjsmål har en process för nationellt ordnat införande etablerats sedan några år. Genom denna samverkar regioner, myndigheter och läkemedelsföretag för en jämlik och kostnadseffektiv introduktion av nya läkemedel. Rådet för nya terapier (NT-rådet) har i uppgift att, med hjälp av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, värdera nyttan i relation till kostnaden av ett nytt läkemedel jämfört med andra behandlingar.

Därefter kan NT-rådet i vissa fall utfärda en rekommendation till regionerna om och hur läkemedlet kan användas, men regionerna är ändå fria att göra egna bedömningar genom lokala implementeringsprocesser. Slutligen, om en behandling rekommenderas för användning, ska den lokala implementeringen fastställas.

Utmaningar i den nationella godkännandeprocessen

Det finns flera brister och utmaningar i den regulatoriska godkännadeprocessen, både inledningsvis under den hälsoekonomiska utvärderingen och efter det att TLV:s fattat beslut om rekommendation av ett nytt läkemedel.

Ett exempel är svårigheten att utvärdera kostnadseffektiviteten för nya läkemedel som används i kombination. För att kunna göra dessa behandlingar tillgängliga för patienterna, krävs att man kan visa på deras kostnadseffektivitet. Men att utvärdera en kombinationsprodukt där en av produkterna i kombinationen redan har utvärderats och prissatts är en metodologisk utmaning. Detta eftersom behandlingen kan sakna både överlevnadsdata och statistisk signifikans.

Det finns också exempel på läkemedel som fått EMA-godkännande för användning i kombination med andra moderna preparat, men som i Sverige endast rekommenderas som monoterapi, det vill säga som enda läkemedel, alternativt i kombination med äldre läkemedel där patentet gått ut. Detta trots att många läkemedel har bäst effekt om de kombineras med läkemedel som har andra mål och verkningsmekanismer.

Utmaningar med den regionala introduktionen

För att läkemedel som rekommenderas för användning inom nationellt ordnat införande ska komma patienterna till del krävs att rekommendationen därefter tillämpas i regionerna. Den övergripande slutsatsen i rapporten Ordning i leden? är att den nationella processen för ordnat införande kan bidra till en mer jämlik läkemedelsanvändning, men det finns flera exempel på att introduktionen i regionerna har dragit ut på tiden.

De regionala skillnaderna kvarstår alltså, trots ett ordnat införande och en nationell rekommendation till regionerna. Ur patientens perspektiv är det problematiskt att tillgången till nya läkemedel kan variera stort i landet.

Diskussion om lösningar

Det underlag du just tagit del av ska ligga till grund för en konstruktiv diskussion om hur vi tillsammans kan se till att rätt patient får rätt behandling i rätt tid – utan att äventyra samhällets resurser. 


Den landsomfattande intressepolitiska satsningen Svarte Petter sker i samverkan med:

AbbVie, Amgen, Astra Zeneca, BlueBird Bio, Bristol-Myers Squibb, Janssen, Pfizer, Roche och Sanofi


Senast uppdaterad 30 juni 2020


Fler nyheter

2456A09C 6004 4C12 8381 4563C1C7EF3A 1 201 A
5 augusti 2020

Rapport om blodtransfusioner

Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson har varit med och tagit fram rapporten ”Blood and Beyond – rethinking blood use” i samarbete med en rad olika europeiska intresseorganisationer. 

Läs mer

Blood 1813410 1920
27 juli 2020

Ny behandling av MDS och beta-talassemi på gång

Den 26 juni kom nyheten att läkemedlet Reblozyl har godkänts av Europeiska kommissionen som behandling av vuxna patienter med transfusionsberoende anemi. Det gäller diagnoserna beta-talassemi och myelodyplastiskt syndrom MDS.

Läs mer

Inspiration 1514296 1920
28 juni 2020

Nyhet - bättre behandling av myelom

Den 25 juni kom en ny, efterlängtad rekommendation från NT-rådet för behandling av multipelt myelom. – Beskedet är en mycket glädjande nyhet, säger Lise-lott Eriksson ordförande i Blodcancerförbundet.

Läs mer


Alla nyheter