Aktuellt
Nyheter
Vårdens mäktigaste Nyhet - bättre behandling av myelom Kampen mot cancer Hur har covid-19 påverkat dig som cancerpatient? Nya cancerfall riskerar att inte upptäckas i tid Vi tackar Christian Pedersen för den här tiden Värden av cancerrehab Nytt blogginlägg - Vid sidan av... En starkare forskningskapacitet Nytt ATMP-centrum på Sahlgrenska Nominera till Patientpris Utbildningsdag (Forum för Health Policy) Info och läsvärt Följ oss gärna på YouTube Talassemi i fokus Kulturarenan Inspelning webbmöte (covid-19 och myelom) SVT Agenda Nytt avsnitt av Blodcancerpodden Diagnosspecifik info (corona) Återkoppling SFH (covid-19) Webbmöte covid-19 och myelom Om ledarskap inom vården Cancer-specifika frågor (covid-19) Blodcancerpodden - Att hantera allvarlig sjukdom Hjälp med deltagarinsamling Kommunikatör på deltid sökes Lansering av Blodcancerpodden! Inläsningsmaterial om blodcancer Skev bild av kostnader för cancerläkemedel Stöd av andra Frågor om coronaviruset Coronavirus och cancer Små åtgärder för riskgrupper = hälsovinster Råd, fakta och nyheter om coronaviruset Svarte Petter RCC Uppsala-Örebro Situationsanalys (Svarte Petter) Inställda aktiviteter (våren 2020) (1) Nationellt införande av nya läkemedel Utdelning Blodcancerfonden En orolig tid... Informationsfilm om Tobiasregistret Sällsynta Dagen Stöd att få (stödperson) Intervju med Förbundsordförande Nationella MPN-Dagen Lymfompatienter sökes En god sexuell hälsa Du är inte ensam... 10-årsjubileum för GPCC Replik från Blodcancerförbundet Svenska MDS- & AML-Dagen Kontaktsjuksköterskans ansvar Debatt i P1 Nytt blogginlägg (Vid sidan av...) Succé för Alltomcancerrehab.se! Projektet "Du är inte ensam..." är igång! Stöd blodcancerforskning - bli månadsgivare! Myeloma Toolkit för myelomberörda Nyhetsbrev december Min historia... - Livet efteråt Ny utgåva av medlemstidningen Haema Projektmedarbetare på deltid sökes! Blodcancerförbundets intressepolitiska påverkansarbete Myelomberörda sökes! Medlemsenkät 2019/2020 Kliniska studier - våga fråga! Nyhetsbrev november Min historia... - Autolog SCT utan problem Att vara stödjande Självgående projektkoordinator sökes! Nordic Blood Cancer Council Blodcancerdagen - sista chansen! Närståendestöd Alltomcancerrehab.se Förändring på riktigt! Att överkomma utmaningar Lansering nästa fredag! Behovet av samverkan Nyhetsbrev oktober Workshop om sjukvården Presentationsmaterial Livskraft Sverigedagen Kronisk Blodsjukdom Hjälp från vården! Personcentrering (allo SCT) Stödverksamhet (stödperson) Blodcancerdagen Min historia... - Vidarkliniken Alltomcancerrehab.se (1) Slutrapport VTEDB Ansökan om ersättning Förebyggande sjukpeng Nyckelgen i leukemi hittad Hälsningar från Almedalen Åter i Stockholm Inställda aktiviteter (våren 2020) Kontaktsjuksköterskans uppdrag Reserapport! VTEDB Almedalen Projektmedarbetare Blodcancerfonden Temadag om myelom (Göteborg)! "Ta bort orättvisorna i cancervården nu" Lästips för helgen Vi hörs på det nya året! Kommande temadagar våren 2020 God jul och gott nytt år! Ny behandling av MDS och beta-talassemi på gång Rapport om blodtransfusioner
Pressmeddelanden 2020

Cancer-specifika frågor (covid-19)

Blodcancerförbundet riktar ett stort och hjärtligt tack till Hans Hagberg (överläkare på Akademiska Sjukhuset i Uppsala) för dennes svar på frågor om hur patienter med cancer påverkas av coronaviruset.

B Day Bild

Vanliga cancer-specifika frågor 

Är alla patienter med cancer i riskgruppen?

Alla patienter som är diagnostiserade med cancer tillhör riskgruppen. Undantaget är om du har fått andra besked från din behandlande läkare. Om du är osäker på om du tillhör riskgruppen, ta kontakt med personalen på din behandlande klinik. Vissa personer med cancer löper större risk att bli allvarligt sjuka om de drabbas av covid-19-infektion, inklusive: 

  • Personer med cancersjukdom som har försämrat allmäntillstånd som viktminskning, nedsatt kondition och uttalad trötthet 
  • Personer som utöver cancersjukdomen har fler riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes 
  • Personer som har cytostatikabehandling eller som har fått cytostatikabehandling under de senaste 3 månaderna 
  • Personer som har immunterapi eller andra antikroppsbehandlingar mot cancer 
  • Personer som har andra riktade cancerbehandlingar som kan påverka immunförsvaret 
  • Personer som har strålbehandling för lungcancer 
  • Personer som har genomgått benmärgs- eller stamcellstransplantation det senaste halvåret, eller som tar immunhämmande läkemedel 
  • Personer med vissa typer av blodcancer som hämmar immunförsvaret, även om de har inte behövt behandling (till exempel kronisk leukemi, lymfom eller myelom) 

Tillhör jag riskgruppen om jag är färdigbehandlad?

Om du avslutat din behandling och inte har besvärliga biverkningar, är du i princip inte en del av riskgruppen, men det kan finnas undantag. För att veta din individuella risk, ta kontakt med personalen på din behandlande klinik. 

Hur försiktig ska jag vara som cancerpatient? 

Har du en pågående behandling mot cancer som sänker ditt immunförsvar, eller har en cancersjukdom som i sig påverkar ditt immunförsvar kan det vara bra att minska fysisk social kontakt och undvika folksamlingar. Minska dock gärna fysisk social kontakt som inte är nödvändig. Var emellertid gärna ute i naturen och få frisk luft, men håll distans till personer du inte känner. 

Om du ändå väljer att ta emot besök hemma se till att samtliga i sällskapet, inklusive du själv, följer myndigheternas rekommendationer om hygien. Håll avstånd till varandra på minst en meter och ta inte emot besök om du eller någon av dina eventuella besökare har förkylningssymtom eller känner sig sjuka. 

Hur sjuk kan jag bli av viruset som cancerpatient? 

Cancerpatienter har en större risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av coronaviruset. Hur det påverkar dig som individ, det vet man inte. Därför är det viktigt att alla, sjuk som frisk, försöker undvika att sprida smittan. För att minska risken att smittas och att smitta andra måste vi alla hjälpas åt genom att följa myndigheternas rekommendationer. 

Vad ska jag göra med den oro jag känner över viruset?

Det är normalt att känna sig ledsen, stressad, förvirrad, rädd eller arg under en kris. Det kan hjälpa att prata med människor du litar på, exempelvis vänner och familj. Om du håller dig hemma, försök att bevara en hälsosam livsstil. Bibehåll goda vanor kring kost, sömn, träning och sociala kontakter (mail, telefon, sms o.s.v.). Använd inte skadliga beteenden (t.ex. rökning, alkohol eller andra droger) för att hantera dina känslor.

Om din oro blir ohållbar, prata med någon. Ha en plan, vem du ska kontakta och hur du söker hjälp och stöd för fysiska och mentala hälsobehov om de behövs. Skaffa fakta och var källkritisk. Hitta en trovärdig källa som du kan ha förtroende för som exempelvis WHO:s webbplats, svensk myndighet eller ett hälsoorgan (t.ex. 1177 Vårdguiden). Begränsa oro genom att minska tiden du tar del av media som tv, tidningar och radio, om du uppfattar innehållet som upprörande. 

Använd kunskaper och färdigheter som du tidigare fått i livets motgångar, för att hantera dina känslor. Notera gärna även att Cancerlinjen som erbjuds av Cancerfonden finns tillgänglig helgfri vardag klockan kl. 09.00-16.00 (tisdagar kl. 10.00-16.00) på telefonnummer 020-59 59 59, eller via e-post. Där kan du prata med legitimerad vårdpersonal som kan ge stöd, information och råd. Det går självklart även bra att kontakta Blodcancerförbundets stödpersoner eller ansöka om att bli medlem i en av våra stödgrupper på Facebook

Ska jag hålla mina barn hemma från skolan om jag är under pågående behandling? 

Nej. Dina barn bör gå till skolan. Om dina barn får förkylningssymtom, eller om de inte känner sig friska, ska de stanna hemma från skolan. 

Hur ska jag förhålla mig som nära anhörig som bor på samma adress som en cancersjuk?

Följ myndigheternas råd kring hygienrutiner och undvik fysisk kontakt i den mån det är möjligt. Separera gärna tandborstar så att de inte står i samma mugg och ha enskilda handdukar för händer respektive ansikte. 

Om du har möjlighet att arbeta hemifrån kan det vara bra att göra det. Om du inte har möjlighet, följ myndigheternas rekommendationer när du är på arbetet och undvik nära fysisk kontakt med dina kollegor. 

Jag är över 70 år och bör stanna hemma enligt Folkhälsomyndigheten, bör jag strunta i att gå på behandlingar som görs på sjukhuset? 

Nej. Du ska gå på dina planerade behandlingar såvida du inte hört något annat från din behndlingsklinik. Försök dock att undvika folksamlingar som exempelvis finns i kollektivtrafik.

Risk för komplikationer

Risken att smittas av covid-19 är troligen inte större för patienter med cancer jämfört med normalbefolkningen oavsett när cancerbehandling givits alternativt pågår.

Risken att bli svårt sjuk av covid-19 för patienter med cancer ökar om;

  • cancer växer i lungorna,
  • lungorna påverkas av onkologisk behandling,
  • immunsystemet påverkas av cancer,
  • immunsystemet påverkas av onkologisk behandling,
  • allmäntillståndet är försämrat på grund av sjukdom eller behandling.

Risk för sämre behandling

Ännu så länge inga stora förändringar. Många kliniker har vidtagit följande åtgärder:

  • Telefonkontakt istället för uppföljande fysiska besök
  • Vissa behandlingar förenklas (till exempel tabletter istället för infusioner)
  • G-CSF ges mer frikostigt för att undvika brist på vita blodkroppar
  • Vissa palliativa behandlingar skjuts upp
  • Screening minskas, till exempel mammografi

Fördjupande information om behandlingar

Lungskada vid covid-19

Ett problem är att kunskapen ännu inte finns varför lungorna blir svårt skadade av covid-19 och med denna kunskap ge bättre behandling. Följande diskussioner pågår:

  • Virusnivåerna är höga. Försök pågår att ge antivirala medel, till exempel de som fungerar mot ebola.
  • Inflammationen är uttalad med kraftigt förhöjda värden av cytokiner (till exempel Il-6). Försök pågår med att hämma Il-6 (till exempel tocilizumab). Den mer ospecifika immunhämmaren klorokinfosfat har också diskuterats. Ännu finns inga övertygande resultat.

Sekundära bakteriella infektioner kan späda på lungskadan och antibiotika ges frikostigt.

Cytostatika

Intensiv cytostatikabehandling som ges vid behandling av lymfom, bröstcancer och sarkom ger risk för grav brist på vita blodkroppar och därmed ökad risk för komplikationer av covid-19. En enkel bedömning om behandlingen är ”intensiv” är om tillväxtfaktorn för vita blodkroppar (G-CSF) behövs. Mindre intensiv cytostatikabehandling (som inte kräver G-CSF) ger mindre riskökning.

Monoklonala antikroppar

De flesta monoklonala antikroppar påverkar inte immunsystemet. Ett undantag är antikroppar mot CD20 (tex rituximab och obinutuzumab) ger brist på B-lymfocyter och därmed ökad risk för bakteriella infektioner och därmed komplikationer av covid-19. Antikroppar mot CD20 ger också en viss nedsättning av T-lymfocyternas funktion vilket är en nackdel i försvaret mot covid-19.

Strålbehandling

De flesta strålbehandlingarna innebär inte någon ökad risk för komplikationer av covid-19. Undantag är:

  • Strålbehandling av stora områden av lunga, till exempel lymfom strålade före 1995 med så kallad mantelbehandling
  • Pågående strålning mot lunga
  • Pågående strålbehandling mot munhåla och matstrupe (som ofta ger semhinneskador och försörjningsvårigheter)

Vid strålbehandling av bröstcancer (en av de vanligaste orsakerna till strålning) bedöms stråldosen vara så liten mot lungan att det inte innebär någon riskökning.

CTL-4A /PD-1/PDL-1 hämmare (till exempel pembrolizumab och nivolumumab)

Dessa läkemedel aktiverar immunsystemet. Ingen vet idag riskerna med denna grupp av läkemedel. Gissningen är att behandlingen inte innebär någon stor riskökning för covid-19-komplikationer.

Övriga behandlingar

Vanliga onkologiska behandlingar – som troligen inte innebär ökad risk:

  • Cytostatikabehandling som inte kräver G-CSF
  • Her-2-antikroppar till exempel Herceptin
  • Bevacizumab till exempel Avastin
  • EGF – antikroppar till exempel Erbitux, Vectibix
  • Tyrosinkinashämmare till exempel imatinib, sunitinib, regarofenib, pazopanib

Källa: RCC i Samverkan (6 april 2020)


Senast uppdaterad 30 juni 2020


Fler nyheter

Writing 828911 1920
24 augusti 2020

Covid-19 - nu kan riskgrupper och närstående söka ersättning

Från och med i dag öppnar Försäkringskassan sin ansökan om ersättning för dig som är i riskgrupp och  närstående till den som är i riskgrupp. Denna ersättning är tillfällig och gäller om du inte har möjlighet att arbeta hemifrån. 

Läs mer

2456A09C 6004 4C12 8381 4563C1C7EF3A 1 201 A
5 augusti 2020

Rapport om blodtransfusioner

Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson har varit med och tagit fram rapporten ”Blood and Beyond – rethinking blood use” i samarbete med en rad olika europeiska intresseorganisationer. 

Läs mer

Blood 1813410 1920
27 juli 2020

Ny behandling av MDS och beta-talassemi på gång

Den 26 juni kom nyheten att läkemedlet Reblozyl har godkänts av Europeiska kommissionen som behandling av vuxna patienter med transfusionsberoende anemi. Det gäller diagnoserna beta-talassemi och myelodyplastiskt syndrom MDS.

Läs mer


Alla nyheter